Nytt år, nytt jobb, nya möjligheter att ställa till det

Tisdag hörrni! Ska vi prata om mitt nya jobb kanske? Jag började två dagar innan jul. Och alla som haft ett nytt jobb vet ju att det knappt finns något värre än att smyga runt i ett kontorslandskap och vara "the new girl". Alla är snälla och välkomnande, men det pågår ändå en fas av att klämma och känna på varandra för att se var i gruppen jag kan tänkas passa in. Jag tycker ändå att det går ganska bra för mig. Jag har inte gjort bort mig fullständigt.
 
Hittills har jag bara lyckats med:
  • Spilla kaffe över hela konferensbordet i ett möte med halva sortimentsavdelningen. Det var inte ens mitt eget kaffe. Men varken människor, djur eller datorer kom till skada. Kan ha varit en konferensrumsstol som fick sätta tyget till. Men det pratar vi inte om.

  • Hämta fel mat till min nya kollega på restaurang. Vi skulle äta lunch. Restaurangen hade sån där blink-och-pipgrej som hojtar när maten är klar. Jag skulle vara snäll och hämta bådas mat. Men råkade såklart hämta en okänd mans mat. Allting gick förstås bra till slut. Alla fick rätt mat och ingen kom till skada. Utom min självkänsla.
 
Det känns som att jag har en ljus framtid för mig, eller?
 
Har även tagit selfies på jobbet. Det är kanske inte ok?
 

Julledigt & Tinder i Lund

Jag firade jul, som ni ju vet. Det var mysigt. Sen tog julen slut. Ungefär lika fort som den kom. Och då blev det vardag och en taxi kom och hämtade mig 05:50 på morgonen. I mitt nya jobb måste jag nämligen resa till Lund ibland. Så igår låg jag ensam på ett hotellrum i utkanten av Lund och tindrade. Eftersom det enda som gick på TV var "Vad blir det för mat?" och jag inte orkade gå ut och införskaffa anständig middag. Det gick ganska bra. Lund bjuder på fler superlikes än Stockholm. Imorse när jag vaknade hade jag fått ett meddelande, jag vet inte om det är talande för Lunds mansutbud men det löd som nedan. Nu åker jag hem till Stockholm och känner mig väldigt snygg. 


Äsch, jag är älskad bara

För fem år sedan hände alltså följande:

 

Jag tänker att vi ska prata om det. Litegrann i alla fall. Det är liksom rätt stort. Det är lite som om hela ens barndom kallade en förtjusande. För er som är youngsters och ba ”Vem är Magnus Härenstam?!” så säger jag bara: LÄGG NER! Fem myror är fler än fyra elefanter. Googla, eller förkovra er på SVT Arkiv.

Åter till den gången när Magnus (rip) kallade mig förtjusande. Jag jobbade på bokhandel då. Mitt i brinnande julhandeln. Och Härenstam kom in och sökte efter Downton Abbey på DVD. Den stod ingenstans i DVD-stället att finna. Så jag gjorde som varje starstruck bokhandelsmedarbetare gör i det läget: letade på lagret. Vad fann jag där om inte just Downton Abbey på DVD. Resten är historia. Jag räddade förmodligen julen för hela familjen Härenstam.