Jag och mina instrument

Jag är inget musikaliskt geni. Jag önskar verkligen att jag var det. Men jag är snarare motsatsen. På gränsen till tondöv och med en sångröst som fått mina bröder att skrika ”håll käften!!!” både en och fjorton gånger under vår uppväxt. Men man kan ju göra saker hellre än bra, eller hur? 

Sommaren 2015 var jag relativt nyseparerad, det var mycket fest och fläng och jag kände plötsligt ett trängande behov av en hobby. Så jag gjorde som varje normal person gör i den situationen: jag köpte en rosa gitarr. Genialiskt! Om jag spelade en timme om dagen skulle jag ju snart vara tjejen vid lägerelden som spelade Kumbaya. Så blev det förstås inte. Ett och ett halvt år senare kan jag fortfarande inte ta ett enda ackord. Men gitarren är ett mysigt inslag när mina musikaliska vänner kommer förbi.

I somras hörde mina föräldrar av sig och frågade om jag ville ha ett piano. Min kusins gamla piano skulle väck nämligen. Vips så såg jag min chans till en ny hobby. Piano – så himla mysigt. Om jag spelar en timme om dagen så är jag ju snart nya Robert Wells, tänkte jag. Så blev det förstås inte. Några månader senare kan jag början på Barnen i Bullerbyn-låten – that's about it. Men jag har hopp, snart kommer nog inspirationen. Eller så kanske jag snubblar över något nytt instrument, någon som testat munspel?

 
Ett hörn av mitt vardsgsrum. Don't mind det gräsliga golvet, så är livet i en hyresrätt. Ska nog haffa en matta.
 
1 Annie - Fotograf i Linköping & Stockholm:

skriven

Vilket mysigt litet hörn i ditt vardagsrum :)

2 Zyllah:

skriven

Haha, I feel you. Eftersom att jag bor hemma och inte har si sådär jätte mycket pengar att röra mig med så har jag inte köpt något jätte stort. Men lite små saker som jag tänker mig att jag absolut kommer använda och sen aldrig rör har väl fått följa med hem lite då och då. <3

3 anannanland.blogg.se:

skriven

Har också börjat spela en massa instrument men aldrig lärt mig något

Kommentera här: